Om försäkrings­förmedling

Regelverk

Den finansiella marknaden regleras på ett harmoniserat sätt inom EU genom förordningar och direktiv inom övergripande områden såsom hållbarhet, personuppgiftshantering, penningtvätt, AI, värdepapper, försäkringsrörelse och IT-säkerhet.

Försäkringsdistribution regleras dessutom sedan 2018 av ett särskilt EU-direktiv som ger försäkrings­förmedlare ett omfattande rådgivningsansvar (Insurance Distribution Directive – ”IDD”). Direktivet har implementerats i samtliga medlemsstater inom EU. 

Försäkringsdistribution

IDD har införts i svensk rätt genom lagen om försäkringsdistribution (2018:1219) och har kompletterats med föreskrifter från Finansinspektionen. Lagstiftningen och de tillhörande föreskrifterna innehåller en rad krav som försäkrings­förmedlare ska uppfylla för att säkerställa att rådgivningen håller hög kvalitet och sker med kundens bästa intresse i fokus. Försäkrings­förmedling är en tillståndspliktig verksamhet, vilket innebär att Finansinspektionen utövar löpande tillsyn över aktörernas efterlevnad av regelverket.

Bland annat innebär kraven att försäkrings­förmedlare ska:

  • ha tillräcklig och relevant erfarenhet, utbildning och kompetens
  • ge rådgivning i enlighet med god försäkringsdistributionssed, vilket innebär att alltid agera hederligt, rättvist och professionellt med kundens bästa intresse i fokus
  • identifiera kundens krav och behov och därefter rekommendera passande försäkringslösningar
  • tillämpa full transparens gällande den ersättning som utgår inom ramen för uppdraget
  • dokumentera rådgivningen och uppfylla sin informationsplikt
  • ha effektiva rutiner för klagomålshantering
  • ha en gällande ansvarsförsäkring

Vid distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter ska försäkrings­förmedlare beskriva relevanta risker, identifiera och hantera eventuella intressekonflikter, ge hållbarhetsrelaterad information, inhämta kundens hållbarhetspreferenser samt genomföra en lämplighetsbedömning.

För närvarande pågår förhandlingar inom EU om ett lagstiftningspaket – Retail Investment Strategy ”RIS” – som syftar till att underlätta konsumenters investeringar på kapitalmarknaden samtidigt som ett högt kundskydd upprätthålls. Förslaget är ett så kallat omnibusdirektiv vilket bland annat innebär förändringar i både IDD och MiFID II. Tidpunkten för när de nya reglerna ska börja tillämpas är ännu inte fastställd, men det bedöms sannolikt att kraven kan komma att tillämpas 18 – 30 månader efter att förhandlingarna avslutats.

Utöver ovanstående ska försäkringsförmedlar­bolag även beakta annan relevant lagstiftning, såsom regler inom marknadsföring, försäkrings- och avtalsrätt, däribland särskild reglering av distansavtal. 

Hållbarhet

Regleringen av hållbarhetsfrågor inom finansiell rådgivning sker i huvudsak på EU-nivå. I Sverige ansvarar Finansinspektionen för att genom föreskrifter och tillsyn säkerställa att förordningar och direktiv får genomslag på den svenska marknaden. Myndigheten tar också emot den dokumentation som ingår i aktörernas rapporteringsskyldighet.

Sedan 2018 har EU infört ett flertal rättsakter inom hållbarhetsområdet som en del i handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt. Syftet är att styra kapitalflöden mot hållbara investeringar, integrera hållbarhetsrisker i den finansiella riskhanteringen och öka transparens och långsiktighet i den finansiella sektorn. 

Följande regelverk är i huvudsak aktuella inom hållbarhetsområdet:

  • lagen om försäkringsdistribution (LFD)

Sedan augusti 2022 omfattas försäkrings­förmedlare av nya EU-regler om hållbarhet (delegerade förordningar (EU) 2021/1256 och (EU) 2021/1257). Reglerna innebär att försäkrings­förmedlare ska beakta kundens hållbarhetspreferenser inom ramen för den lämplighetsbedömning som görs vid rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter och vissa tjänstepensionsförsäkringar.

  • Förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (”SFDR”) 

Förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar började tillämpas den 10 mars 2021 och från och med den 1 januari 2023 tillämpas även de detaljerade tekniska standarderna (RTS) enligt delegerad förordning (EU) 2022/1288. Regelverket syftar till att skapa harmoniserade krav för hur hållbarhetsrelaterad information lämnas inom den finansiella sektorn. Förordningen innebär att hållbarhetsrisker och huvudsakliga negativa konsekvenser (”PAI”) ska beaktas och redovisas. Finansiella produkter delas in i olika produktkategorier utifrån hur de marknadsförs: utan hållbarhetsmål (artikel 6), främjar miljömässiga eller sociala egenskaper (artikel 8) eller har hållbar investering som mål (artikel 9).

  • Taxonomiförordningen

Förordningen är ett regelverk som kompletterar SFDR och fastställer gemensamma kriterier för när en ekonomisk verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar. Regelverket kompletteras av en teknisk standard (RTS) avseende periodisk rapportering. Vilken information som ska rapporteras av finansiella bolag avgörs av hur produkten kategoriseras utifrån SFDR.

  • CSRD

Direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 med en implementeringstid på 18 månader. Genom CSRD ställs krav på att företagen ska lämna hållbarhetsinformation i förvaltningsberättelsen som en del av årsredovisningen. De aktörer som omfattas är i huvudsak noterade företag, företag med fler än 500 anställda, banker och försäkrings­bolag. Regelverket gäller även för företag som uppfyller minst två av följande kriterier: fler än 250 anställda, en årsomsättning över 40 miljoner euro eller tillgångar på minst 20 miljoner euro.

Under våren 2025 lade EU-kommissionen fram ett omnibusförslag som ett led i EU:s pågående förenklingsarbete inom regelverksområdet. Förhandlingar pågår och det förutspås resultera i ändringar både gällande omfattning och tidpunkter.

  • CS3D

Direktivet trädde i kraft den 25 juli 2024 och ska implementeras i nationell lagstiftning inom två år. Direktivet innebär att mycket stora företag (med fler än 1 000 anställda och en omsättning på 450 miljoner euro) blir skyldiga att identifiera, förebygga och hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor. Syftet är att motverka negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö samt att främja ett ansvarsfullt företagande i och utanför EU. Med negativa effekter avses bland annat tvångsarbete, barnarbete och miljöförstörelse.

CSRD ingår i det omnibusförslag som EU-kommissionen lade fram under våren 2025. Förhandlingar om den slutliga utformningen pågår fortfarande. 

Stöd till SFM:s medlemmar inom hållbarhet – informationsblad och kommentarer

SFM har tagit fram ett informationsblad om begreppet hållbarhetspreferenser i samarbete med Fondbolagens förening, Svensk Försäkring, Svensk Värdepappersmarknad, Bankföreningen och Sparbankernas riksförbund. Informationsbladet ska kunna användas inför eller vid rådgivningsmötet som fördjupad information direkt till kund och på så sätt bidra till att uppfylla det informations- och utbildningskrav som åligger försäkrings­förmedlare enligt IDD. Du hittar det under ”Vägledningar”.

SFM har tagit fram en kommentar om hållbarhetspreferenser och en kommentar om hållbarhetsupplysningar, se ”Vägledningar”.

Penningtvätt och finansiering av terrorism

Försäkrings­förmedlare som distribuerar livförsäkring omfattas av reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I Sverige gäller lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som trädde i kraft den 1 augusti 2017. Lagen bygger på ett EU-direktiv och ställer bland annat krav på att vara uppmärksam på kundrelationer, ställa frågor och analysera information för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Finansinspektionen har konkretiserat dessa krav i föreskrifter (FFFS 2017:11).

Mot bakgrund av komplexiteten i den praktiska tillämpningen initierade sju branschföreningar ett samverkansforum år 2016. Organisationen utgör det svenska institutet mot penningtvätt (”Simpt”). Utöver SFM ingår bland annat Svensk Försäkring och Bankföreningen. Sedan start har Simpt tagit fram ett antal värdefulla vägledningar inom den finansiella sektorn, som anses utgöra god sed på området. Bland dessa ingår en specifik vägledning för försäkrings­förmedlare. Mer information finns på Simpts hemsida, www.simpt.se.  

Fysiska eller juridiska personer som driver försäkrings­förmedling inom livområdet ska rapportera årligen till Finansinspektionen. Uppgifterna ska vara myndigheten tillhanda senast den 31 mars. För mer information, se www.fi.se. 

Regleringen av penningtvätt kommer dock harmoniseras och stärkas ytterligare genom nya regelverk som antagits på EU-nivå. Det sjätte AML-direktivet och AML-förordningen antogs i juli 2024 och ska börja tillämpas den 10 juli 2027. Som ett led i dessa förändringar inrättades en ny tillsynsmyndighet i juli 2025 (Anti-Money Laundering Authority, ”AMLA”). SFM är engagerat i arbetet inför de kommande förändringarna, bland annat genom löpande dialog med Finansinspektionen och genom Simpts arbete.

Digital motståndskraft – ”DORA”

EU-förordningen om digital operativ motståndskraft (”DORA”) började gälla den 17 januari 2025 och syftar till att stärka den digitala motståndskraften hos finansiella aktörer. Reglerna omfattar bland annat krav på större finansiella aktörer att hantera cyberhot genom att upprätta ett ramverk för riskhantering, implementera policys, genomföra tester samt minska digitala risker vid nyttjande av externa leverantörer. Regelverket medför även rapporteringskrav till tillsynsmyndighet (Finansinspektionen) avseende bolagets ”informationsregister” och incidenter kopplade till informations- och kommunikationsteknik.

Enligt artikel 2.3(e) undantas dock mikro-, små och medelstora förmedlarbolag från förordningens regler. Det innebär att endast försäkrings­förmedlare som uppfyller kriterier såsom fler än 250 anställda, en omsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning över 43 miljoner euro omfattas. 

Tillgång till finansiella data – ”FIDA”

Den 28 juni 2023 presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ny förordning vars huvudsyfte är att ge konsumenter kontroll över sina uppgifter inom finansområdet. Förslaget reglerar åtkomst, delning och användning av kunduppgifter inom ramen för finansiella tjänster och innebär att försäkringskunder via samtycke ska kunna ge andra aktörer tillgång till sina finansiella data.

Regelverket är fortfarande under förhandling på EU-nivå. Det återstår att se omfattningen och tidpunkten för tillämpning. Regelverket förutspås förhandlas färdigt under 2025 eller i början av 2026, vilket innebär att ”open insurance” kan vara ett faktum 2027.

GDPR

Ansvarig tillsynsmyndighet är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Du hittar uppdaterad information och praxis om personuppgiftshantering och informationssäkerhet på myndighetens hemsida, www.imy.se. 

I samband med att GDPR trädde i kraft den 25 maj 2018 tog SFM fram en PM om personuppgiftsansvaret inom ramen för försäkrings­förmedling. Den går att ta del av i befintligt skick, mejla en förfrågan till info@sfm.se.

Vid en bedömning av hur länge försäkrings­förmedlare får spara personuppgifter bör uttalanden i beslutspromemorian till Finansinspektionens föreskrifter om försäkringsdistribution (FFFS 2018:10, sid 63) beaktas:

”Dokumentationen ska enligt föreskrifterna sparas så länge det är nödvändigt för försäkringsdistributionen. Detta innebär att den ska sparas så länge som distributören har åtaganden gentemot kunden och det är möjligt för kunden att framställa ett anspråk på skadestånd, och sedan ytterligare ett år därefter. Enligt 4 kap. 17 § LFD har den som vill göra anspråk på skadestånd tio år på sig från distributionstillfället att väcka talan. Den tillkommande ettårsregeln i föreskrifterna motiveras främst av att kunder som väcker talan sent inom den period som anges i lagen inte ska riskera att informationen gallras. Sammantaget innebär de nu införda reglerna att distributören ska spara dokumentationen i minst elva år, såvida distributören inte därefter fortsatt har löpande åtaganden gentemot kunden. Med dokumentation som ska sparas avses dokumentationen om själva försäkringsdistributionen. Andra handlingar som skickas ut från försäkringsgivaren, som exempelvis ansökningshandlingar, årsbesked, ändringsbesked och utbetalningsbesked omfattas inte av denna regel, eftersom dessa administreras från försäkringsgivaren. Sådana handlingar behöver således inte lagras av försäkringsförmedlaren.”