Idag, den 24 maj 2023, har EU-kommissionen publicerat två regleringsförslag inom sin Retail Investment Strategy. Det första förslaget är ett omnibusdirektiv som ändrar IDD, MiFID II, Solvens-II, AIFMD och UCITS. Det andra förslaget är en förordning som ändrar PRIIPs.

Läs mer här:

 

SFM har, tillsammans med sin europeiska medlemsorganisation Bipar, gjort en preliminär analys av innebörden av det föreslagna omnibusdirektivet. SFM kan lämna följande kommentarer om EU-kommissionens förslag:

 

  • Förslaget innehåller inte ett brett provisionsförbud för försäkringsbaserade investeringsprodukter
  • Nya krav föreslås för möjligheten att ta emot tredjepartsersättning i samband med distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter i syfte att säkerställa att försäkringsförmedlare agerar i kundens bästa intresse
  • Kraven i IDD och MiFID II avseende rådgivning grundad på en opartisk och personlig analys (s.k. oberoende rådgivning) föreslås se likadan ut. Just denna del gäller sedan tidigare i Sverige.
  • Konceptet ”Value for Money” föreslås gälla för samtliga investeringsprodukter
  • Förslaget innehåller fler specifika kunskaps- och kompetenskrav för försäkringsförmedlare avseende distributionen av försäkringsbaserade investeringsprodukter
  • Förslaget syftar till att förbättra kvaliteten av informationsgivningen (både förköps- och efterköpsinformation)

 

Från SFM:s perspektiv ser vi såklart att en djupare analys behöver ske av helheten innan vi ger oss in i detaljer. Men vad gäller effekterna för branschen av förslaget som sådant ser vi fram emot dialogen på nationell nivå, eftersom dessa och andra förändringar i regelverket, måste ta hänsyn till hur den absoluta majoriteten av den svenska marknaden ser ut – exempelvis fördelning mellan distribution av individuell tjänstepension respektive sparprodukter i försäkring med hög risk. Bortser vi från förslaget som lagts nu, så har Sverige en reglering som skapar varje förutsättning att hantera intressekonflikter som finns i distributionen genom de väl utformade bestämmelserna i lag om försäkringsdistribution, 6 kap. 8-9 §§. Utgångspunkten för SFM är att transparens skapar den bästa balansen mellan skyddet för kund och fortsatt konkurrens i försäkringsmarknaden till kundernas nytta. Vi förordar inte en affärsmodell framför en annan, men ser att det kanske behövs andra regleringsåtgärder än just i IDD för att öka möjligheterna för den så kallade oberoende rådgivningen, säger SFM:s vd Per Johan Gidlund i en kommentar.

 

Bipar har gjort följande uttalande med anledning av kommissionens förslag:

“Based upon the first reading of this very complex text, the proposal establishes such a high degree of requirements to be followed in the advice process that it might lead in practice to an advice gap for the “small and average saver, possibly limiting their access to IBIPs products. The more “sophisticated investor” will be frustrated by the “administrative burden” created by this proposal. The proposal creates a Europe of the “have’s and the haves not” in terms of financial services for consumers.”

 

“We have trust in the existing recent and modern system. Although some problems have been identified in some Member States and for some products, the identification of a problem should not be the excuse to introduce new rules all over Europe. Rather than introducing a complex, expensive, revolutionary new set of rules, we are of the opinion that it would be more efficient, in terms of cost and legal certainty for all market parties, to use the existing regulatory/supervisory tools to address these issues”.

 

Processen som följer när EU-kommissionen har offentliggjort sitt lagförslag är att ministerrådet och Europaparlamentet analyserar det och kommer sedan med ändringsförslag. När ministerrådet och Europaparlamentet har antagit sina respektive ståndpunkter avseende kommissionens förslag påbörjas den s.k. trilogen. Trilogen är en förhandling mellan de tre EU-institutionerna som förväntas pågå minst tolv månader och upptill 16 månader innan en finalversion av lagtexten är framtagen. Därefter följer normalt en tidsperiod ikraftträdande. Händelser i närtid kan däremot komma att påverka processen eftersom det är val till Europaparlamentet i maj 2024. Parallellt med valet pågår utnämningen av den nya EU-kommissionen. Varje medlemsstat utser en kommissionär som sedan ska godkännas av Europaparlamentet. Det är därför oklart när lagförslaget kan komma att träda i kraft, men bedömt tidigast under 2025 och fortsatt arbete bedöms nära förknippat med valda personer.

 

För frågor kontakta SFM på info@sfm.se