Om försäkringsförmedling
Istället för att på egen hand analysera utbudet på försäkringsmarknaden, kan en försäkringstagare/kund ge en förmedlare i uppdrag att sköta t.ex. upphandling av ett visst försäkringsskydd eller utforma en tjänstepensionsplan för sina anställda. Istället för att uteslutande ha egna anställda för försäkringsdistributionen, kan även ett försäkringsbolag för samtliga eller för en del av sina produkter, avtala med en så kallad anknuten försäkringsförmedlare att exklusivt förmedla deras produkter till kunder.
En försäkringsförmedlare är alltså en form av ombud, som har företag och konsumenter som uppdragsgivare men det finns även de förmedlare som har försäkringsbolag som uppdragsgivare, och som utför försäkringsförmedling. Försäkringsförmedling kan dels ges en innebörd ur ett skatterättsligt perspektiv, dels en innebörd ur ett näringsrättsligt perspektiv.
Kort översikt av försäkringsförmedlingens reglering
Det har länge förekommit aktörer som tog hand om kunders försäkringsbehov. Försäkringsförmedling har dock varit reglerat i lag och stått under myndigheters tillsyn sedan 1 januari 1990. Verksamheten kallades försäkringsmäklare och reglerades i sjutton (17) stycken lagparagrafer. Det var framför allt tre skäl som gjorde att en lagreglering ansågs nödvändig.
- Huvudmotivet var att avskaffa de etableringshinder som fanns för denna yrkeskategori och ändamålet var att öka konkurrensen mellan försäkringsbolagen. Små och medelstora försäkringsbolag utan egna slagkraftiga försäljningsorganisationer skulle därmed lättare kunna sälja sina försäkringar.
- För det andra ansågs det nödvändigt av hänsyn till försäkringskunderna, särskilt de enskilda konsumenter som kunde komma att anlita mäklare, att i lag ställa upp vissa regler för verksamheten.
- Det tredje skälet för en särskild lagstiftning var att försäljningsverksamhet genom mäklare borde vara underkastad samma krav på god försäkringssed som gällde för försäkringsbolagen.
Begreppet försäkringsförmedling lanserades under 1990-talet i samband med att EU började harmonisera reglerna på den inre handelsmarknaden för denna typ av tjänster. Kundskyddet skulle bli lika högt och de administrativa kraven på försäkringsförmedling skulle vara lika långtgående oavsett vilken medlemsstat förmedlaren och kunden befann sig i.
EG-direktivet om försäkringsförmedling från 2002 implementerades i lag om försäkringsförmedling och begreppet försäkringsförmedling lanserades i lagtext. I lagförarbeten lyfts fram att försäkringsförmedlare spelar en central roll vid distributionen av försäkringsprodukter samt att förmedling av försäkringar sker på ett tillfredsställande sätt är av betydelse för såväl försäkringstagare som försäkringsgivare, men även för effektiviteten på försäkringsmarknaden.
Sedan 1 oktober 2018 regleras försäkringsförmedling i omkring 170 bestämmelser i lag och förordning, omkring 100 bestämmelser i föreskrifter från Finansinspektionen och ett 40-tal bestämmelser i EU-förordningar(”artiklar”). Det näringsrättsliga begreppet försäkringsförmedling har ersatts av begreppet försäkringsdistribution, men avser samma verksamhet som tidigare för försäkringsförmedlare:
- Lägga fram och föreslå försäkringsavtal eller utföra annat förberedande arbete innan försäkringsavtal ingås.
- För någon annans räkning föreslå försäkringsavtal eller
- Bistå vid förvaltning och fullgörande av avtal.
Inom ramen för försäkringsdistribution kan en förmedlare exempelvis analysera en företagskunds risker, utforma ett upphandlingsunderlag och förhandla med ett antal försäkringsbolag om att försäkra företagskundens risker. Inom ramen för försäkringsdistribution kan förmedlaren även svara på frågor från sina kunder om försäkringsbehovet, om försäkringsprodukter och analysera om det är lämpligt att byta försäkringsgivare för kundens försäkringar.
En förutsättning för att bedriva försäkringsdistribution som försäkringsförmedlare är bland annat att förmedlaren uppfyller särskilda kunskapskrav om de produkter som distribueras och om de regelverk som finns för att skydda kunderna. En annan förutsättning är att förmedlaren har en särskild ansvarsförsäkring som, enkelt uttryckt, täcker verksamheten som bedrivs som försäkringsförmedlare.
Mer om olika typer av försäkringsförmedlare finns på sidan Vad är en försäkringsförmedlare >>>.
