EU-Kommissionen, som SFM informerat om tidigare, utvärderar miljöansvarsdirektivet och släppte under sommaren 2020 en rapport om de senaste slutsatserna. Ett led i kommissionens arbete utgörs av en konferens som i år arrangeras helt digitalt och är öppen för anmälan av intresserade. Konferensen arrangeras 16-20 november med seminarier mellan 09.30-13.00 och på eftermiddagarna kommer särskilt inbjudna arrangörer att hålla workshops.

Bipar håller en workshop den 16 november mellan 14.00-15.00 och är du som medlem intresserad av att representera SFM vid det tillfället eller har frågor är du välkommen att kontakta SFM:s jurist på perjohan.gidlund@sfm.se

Under kommissionens förmiddagspass kommer följande teman att diskuteras, där SFM bedömer att ”Financial security” kan vara av särskilt intresse för medlemmar.

  • Monday, November 16: Financial security
  • Tuesday, November 17: ELD guidelines on environmental damage
  • Thursday, November 19: Environmental damage cases. A new perspective from the ground.
  • Friday, November 20: ELD Multi-Annual Work Programme 2021-2024

7th-ELD-Stakeholder-Conference_AGENDA 7th-ELD-Stakeholder-Conference_INVITATION-LETTER

 

Länk för registrering: https://ec.europa.eu/eusurvey/runner/ELD_StakeholderC_registration

 

Bakgrund

Direktivet om miljöansvar (ELD) antogs 2004 och ändrades senast delvis 2019 (rapportering). Det övergripande målet för ELD är att tillämpa gemensamma, juridiskt bindande EU-standarder som syftar till att minska skador på miljö och natur. Direktivet fastställer ett ramverk för miljöansvar för att förhindra och återställa miljöskador när det orsakas av näringsidkare. Den innehåller principen ”förorenaren betalar”.

En av de frågor som har kommit upp under åren i diskussionen på europeisk nivå är tillgängligheten (till rimliga kostnader) av försäkringar och andra typer av ekonomisk säkerhet och behovet eller inte av obligatorisk ekonomisk försäkran.

”Genomförandekontrollerna” av direktivet visade att brist på data om ELD-fall och om jämförbara incidenter / olyckor som behandlats enligt nationell lagstiftning, var orsaken till direktivets begränsade effekt för att förebygga och avhjälpa miljöskador.