Artikel publicerad av Risk & Försäkring, Georg Ebert, länk till artikeln här >>>
Omsorgsplikt, dokumentationskrav och rådgivning är de viktigaste beståndsdelarna i Sfm:s nya vägledningsdokument som nyligen publicerades. Sfm:s jurist Per Johan Gidlund berättar om varför det behövs vägledningsdokument och hur de ska utvecklas framöver.
Att bistå sina medlemmar med allmän rådgivning och information är inget nytt för Sfm. Organisationen har från 90-talet skickat ut manualer i pärmar till sina medlemmar. Nu är det digital information som gäller och i och med att organisationen fått väldigt många frågor från sina medlemmar om IDD beslöt sig Sfm för att ta fram tydliga vägledningar för sina medlemmar.
– Sfm har samlat på sig juridiska frågor under flera år. På Sfm leder jag ett regelverksutskott där vi diskuterar tolkningsfrågor av regelverket med seniora jurister i branschen. När vi hade fått liknande frågor från flera håll i branschen under lång tid kom tanken att vi borde samla ihop våra riktlinjer i en samlad vägledningsskrift, säger Per Johan Gidlund.
– Vi har sedan haft ett tung och namnkunnig arbetsgrupp i Omsorgsplikten i praktiken där vi haft konstruktiva diskussioner. Gruppen delade vi sedan in i delgrupper och bearbetade de olika områdena krav och behov, rådgivning, information och dokumentation.
Förutom regelverksutskottet deltar Per Johan Gidlund i Sfms sakförsäkringsforum Forum för Sak, där även sakförsäkringsbolag ingår och där framkom i november ett mycket tydligt önskemål om vägledning när det gäller delar av regelverket.
Borde inte förmedlarna ha koll på regelverket, inte minst som de flesta är licensierade i InsureSec och genomgår kontinuerliga utbildningar?
– Min upplevelse är att medlemmar ställer många frågor, oavsett om de är InsureSec-licensierade eller ej, de vill göra rätt. Vi sprider svar på frågor som branschen ställer och som kanske många i branschen borde ställa men de vet knappt om det själva. Detta är på så vis ett proaktivt sätt att stötta våra medlemmar.
– Sak har ettåriga kontrakt och det skapar en annan typ av kunddialog och en annan typ av avtalsarbete. Inom förmedling av sakförsäkringar rör det sig därför mycket om upphandlingar, förnyelser och avtal med många olika typer av företag. På livsidan behöver kontrakten inte förnyas lika ofta utan det är andra drivkrafter som styr kundkontakten.
Omsorgsplikten är ett område som fått mycket fokus i Sak-vägledningen.
– Det är ett mycket omfattande område som har krävt lång tid och långa diskussioner för att få fram riktiga vägledningar inom. Begreppet omsorgsplikt och att verka i kundernas intresse är principiella begrepp och då är det naturligt att det uppstår många frågor kring hur de ska tolkas. Förmedlarna behöver veta hur det fungerar i praktiken i olika situationer och för olika typer av kunder. Alla frågor vi får visar att det behövdes en praktisk vägledning.
Är du nöjd med vägledningen?
– En vägledning ska vara praktisk och får inte bli allt för juridisk och teknisk. Jag tror vi har hittat en bra balans mellan teori och praktik.
Har ni lyckats täcka in tillräckligt många olika scenarier i er vägledning för att den ska vara mer eller mindre heltäckande inom området omsorgsplikt?
– Det är en första version av vägledningen och min bild är att vi täcker in de huvudsakliga områdena i regelverket, sedan har vi garanterat flera underområden vi kan arbeta vidare inom och därmed fler scenarier.
Arbetet med att få fram vägledning inom omsorgsplikt har hållit på sedan januari i år.
– Tid har såklart varit en utmaning eftersom de som deltagit i arbetet är seniora jurister och affärsansvariga som är mycket upptagna personer i sitt vanliga arbete. Vi har trots det lyckats få till ett flertal möten och diskussionsforum och nått målet att vara klar till sommaren. ForumFörSak har också varit med och tyckt till för att få båda perspektiven.
Har vägledningen påverkats något av arbetssättet med mer hemarbete i och med coronapandemin?
– De frågeställningar vi har bearbetat har inte handlat om corona. I Omsorgsplikt i praktiken har vi ett avsnitt om hur information kan lämnas på olika sätt som är applicerbart och aktuellt nu i coronatider. Vi har påbörjat ett arbete om covid-19 också och det kanske kommer in i anvisningarna vad det lider.
Är det något ytterligare område som behöver förtydligas i vägledningarna?
– Ja, vi har en lite besvärande utveckling kring tjänstepensionsmarknaden och distributionen av vissa tjänster där. Ta till exempel löneväxling och flytt av pensionskapital. Det krävs ingen lämplighetsbedömning inom flytt av tjänstepension. Det gör det svårt att exempelvis göra en krav- och behovsanalys för löneväxling. Förstår den anställda verkligen de ibland ganska komplicerade effekterna av löneväxling även om man inte träffar en rådgivare. Det ska vi diskutera i höst. Ett annat område är att omsorgsplikten nu är väl utredd inom Sak, men den är inte lika genomarbetad inom liv så det får vi kanske göra också.
Hur ofta kommer vägledningarna att uppdateras?
– Tanken är att vi ska revidera dessa vägledningar varje år. Därför har det varit viktigt i arbetet att skapa en bra struktur som är lätt att underhålla, säger Per Johan Gidlund.
Sfm rekommenderar sina medlemmar att tillämpa vägledningarna och ser även gärna att andra aktörer på marknaden tillämpar dem i de fall det är relevant.
Här kan du ladda hem de båda vägledningarna.
Dessa personer har särskilt bidragit till arbetet med vägledningarna
Arbetsgruppen i framtagandet av vägledning inom omsorgsplikt har förutom Per Johan Gidlund bestått av Jonas Stenmark, vVD och Affärsområdeschef Sak Säkra, Joakim Fick, Chef Compliance och Annagreta Lindberg Samordningsansvarig Sak Max Matthiessen, Caroline Wikström, Senior Legal Counsel, Nordics Aon, Charlotta Lekman Compliance WillisTowerWatson AB och Oy, Magdalena Olsson, Legal Counsel Marsh, Alexander Bredelius, Söderberg och Partners och Mikael Lundman, Tydliga.
